Bläh!
Fredag. Sista skoldagen för kidsen innan det efterlängtade sportlovet. Jag e' ledig. Börjar inte förrän kl.14 imorgon. Lyx!
Har börjat på ett nytt ställe så e' inte kvar i hemtjänsten. Första veckan va' det bara ett virrvarr i mitt huvud. Helt slut varje kväll! Nu börjar det kännas bättre även om tröttheten håller i sig. E' inte van vid att jobba inne, att ha brukarna inpå sig heeela tiden!
Idag skulle Johan varit ledig, eftersom han jobbade hela förra lördagen. Har sett fram emot det hela veckan. Planerat för film osv igårkväll. Ikväll ska han på årsmöte med karateklubben, men det spelar ju ingen roll, han e' ju ledig hela dagen först. Men han hade glömt att säga ifrån att han skulle va' ledig! Glömt! Alltså besvikelsen e' så jäkla stor ska ni veta! Hur kan man glömma en sån sak..?
Vi har aldrig ngn tid ihop, förutom på kvällarna när barnen har somnat. Aldrig kan ngn ställa upp och va' barnvakt så att vi kan gå ut och äta eller gå på bio eller bara va'! Jag hatar alla statusar på fb där alla skryter om egentid och hotellweekends. Saker som jag aldrig kommer få göra. Det värsta e' att folk inte vet hur bortskämda de e'. De borde vara mer tacksamma. Inte ta det för givet. Det finns andra som aldrig har möjlighet till sådant, som aldrig har ngn som sträcker ut en hjälpande hand. Som får fixa allting själv, alltid.
Så, det va' dagens gnäll! Nu ska jag ta tag i mitt hem och försöka bli lite mera positiv! På måndag kommer brorsan, och vi längtar massor!
Goodie!
Bra dag! Först julklappsshopping med min okända tvilling (haha!) i Kalmar, sen pizza med familjen, trappfix, byte av gardiner, godis och film.
Nu ligger jag i soffan, helt slut! Värk i benen. Haft det några veckor, fast bara kvällar/nätter. Jobbigt, men det går väl över. Nu blir det filmmys med maken :)
Holly 6 år! ❤️
Tänk, idag e' det 6 år sen Holly kom till oss den där snöiga nobeldagsmorgonen. 6 år sen jag fick möta hennes blick för första gången, pussa på hennes lilla panna och dra in den ljuva bebisdoften från hennes nacke. Nu e' hon en "stor" tjej som går i förskoleklass. Va' fort dessa åren gick! Fantastiska år! Mamma älskar dig! ❤️
Ingen vill ha mig
Ingen vill ha mig ingen tycker om mig
för att jag äter mask
långa och slibbiga korta och klibbiga
har jag dem i en ask
biter av dem huvet suger ur dem saften
för det tycker jag e' gott
ingen vill ha mig ingen tycker om mig
för jag tycker mask e' gott
Never ending
Söndag. Veckorna svischar. Maken jobbar, tvätten behöver hängas och vikas, barn ska torkas om munnen och skjutsas till kompisar, diskmaskinen surrar.. Vardagen, den som jag egentligen älskar petar på mig. "Kom igen nu Sofie! Kom igen, sätt igång! På med ett leende, starta upp din never ending energi!" Men energin tar faktiskt slut ibland. Ibland måste även jag ladda. Precis som alla andra. Vi e' bara människor. Vi älskar, hatar, dansar, tjafsar, skrattar, gråter.. Never ending lists, never ending feelings. Det e' det som gör oss till de vi e'.
❤️
Can we dance, real slow..?
Can I hold you, can I hold you close..?
Victorious
Godkväll bloggen! Sitter vid köksbordet och väntar på att bulldegen ska bli färdigblandad, så ikväll blir det nybakt till kvällsmat. Yum! :)
Idag har jag äntligen varit hos läkaren. Jag har fått vänta i tre veckor på denna tid och gissa vad! Jo, bihåleinflammationen har börjat lägga ner sig! Såklart! Tre månaders smärta har börjat bli uthärdlig. Igår tex så tog jag bara två panodil, på HELA dagen. Liiiite skillnad mot för några veckor sen, när jag tog två var fjärde timme!
Men jag va' ju hos läkaren som sagt, och han sa direkt att enligt röntgenbilderna så va' det mest täppt i pannan. Och bihålorna i pannan kan man tydligen inte spola. Så jag betalade 100 spänn för att få veta att det kommer gå tebax av sig själv. Yay! Sen tittade han i mina öron och konstaterade hörselgångsinflammation på höger öra. Jaha, bara att gå och hämta ut droppar för en hundring till då. Undrar när jag ska bli helt frisk.
Nä nu ska jag inte gnälla mer. På lördag ska Holly ha barnkalas med tre av sina kompisar och på söndag drar jag och Elida till Ullared. Annars e' det bara jobb, jobb och jobb. But thats life.
So long!
Keys
Haft en underbart ledig dag. Plockat och pysslat här hemma, slängt alla kartonger och myst med mina små. Inte gjort mer än nödvändigt alltså. Nu e' jag gräsänka tills imorgonkväll. Ligger i min stora säng i mitt tysta hus och filosoferar över ditt och datt. Blir nog till att läsa nån timme tills ögonen ger upp. E' ledig imorgon oxå! :)
Twice in one day
yet so far away
looking well
but cold as hell
what if I reached out
touched your mouth
erased the pain
then it wasnt in vain
believe me when I say
nothing goes away
doors are locked
but not every key is dropped
More than I deserve
Mormor
Nu har jag levt i 34 år. Jag e' vuxen med allt vad det innebär. Jag jobbar, betalar räkningar, sköter mitt hem och mina barn.. som de allra flesta i min ålder. Men vissa beslut e' inte alltid lätta att ta.
När jag tänker på min mormor så fylls jag med glädje. Det va' till henne jag smet när maten hemma inte passade, det va' hos henne jag och brorsan va' om mamma och pappa skulle iväg. Hon lärde mig att skriva och sy. I frysen hade hon alltid blåvitts vaniljglass. Chokladrullarna lyste aldrig med sin frånvaro. Vi åkte ut till morfars grav i tid och otid. Mormor pekade, pappa planterade.
1995 dog min mormor. Min fina, snälla mormor. Men inte mina minnen. För två år sen sa min mamma upp gravplatsen där mormor, min morfar och min morbror ligger. De två sistnämnda har jag aldrig träffat. Mamma ansåg att hon inte hade råd att betala 1600kr/år längre. Och mina tankar snurrade. Ångest.
När vi firade min bror för nån vecka sen så va' vi även och kollade till mormors grav. Det såg hemskt ut! Dvärgcypresserna som ngn satte för 100 år sen e' enorma. Ingen krattar längre grusen, ingen sätter blommor, ingen tänder ljus. Fick så ont i magen :(
Idag har jag ringt till kyrkogårdsförvaltningen. Jag har bestämt mig för att ta över graven. Världens trevligaste vaktmästare fick jag prata med. Vi kom överens om att stycka av graven. Vem behöver en 18 kvm stor grav liksom..? De kommer även att såga ner träden. Vilken enorm sten som har släppt från mitt bröst!
Lilla mormor, fast jag inte tror på ngt liv efter döden så hoppas jag ändå att du får veta det här. Att du nu får vila i ro och inte behöver oroa dig för att ingen sköter den grav som du själv va' så noga med. Att du vet att ngn krattar åt dig. Att du känner att jag fortfarande saknar dig.
