Förr.
Förr kunde jag blogga för att det va' kul. Fingrarnas bana över tangenterna gjorde mig rofylld och fick mig att släppa ut allt grubbel jag bar runt på. Nu slarvar jag med bloggandet. Jag skriver inte alls ofta längre, och när jag väl skriver så kommer det inte ut samma ord som virvlar runt i mitt huvud. Nog för att det e' kaos där inne, men det blir nästan ännu värre när jag ska försöka skriva ut det oxå.
Förr skrev jag ut allt om mitt liv, nu censurerar jag istället det mesta. Mina tankar och mitt liv handlar ju inte bara om mig. Ibland vill jag dock få ur mig lite känslor. Känslor som inte e' bra för själen, som äter upp mig inifrån. Som gör ont i mörkret när ingen hör eller ser.
Men ibland vill jag även dela med mig av det fina, det bästa och det underbaraste jag vet. För jag har mkt sådana känslor oxå, precis som alla andra. Jag e' inte bara svart och dyster inuti, jag e' inte bara kall. Ibland e' jag faktiskt precis tvärtom.
I sure am.
.
Fanfuckingtastic
Hemma från Sardinien. En av de bästa veckorna i mitt liv. Välbehövlig semester men även otrolig saknad och längtan. Tack syster! Saknar dig redan! ❤️
Jag tror det aldrig kan bli bättre än så här.
Knäppis.
