Du och Jag.

Lyckorus i kroppen, tack vare dig. Du får det fortfarande att pirra i magen varje gång dina läppar möter mina. Finaste älsklingen, jag e' så tacksam för allt. För hur du alltid ställer upp och bara finns här för mig. Utan dig hade jag aldrig orkat, det e' du som har fått mig att vandra vidare. Utan dig hade jag fastnat i mitt oändliga mörker som lurar runt alla hörn. När jag tänker på dig och barnen så vet jag att jag måste, måste kämpa vidare, hur ont allt än gör. Jag har så mkt fint att leva för.

12 år snart, och naturligtvis blir det ännu fler. Att det e' du och jag för evigt tvivlar jag inte en endaste sekund på. Tänker på vår ängel, på vad vi har förlorat. Kommer aldrig att glömma, men vet att jag kommer att kunna gå vidare. Detta var meningen, jag förstår det nu. Ikväll ska jag titta efter den starkaste stjärnan igen, försöka ta farväl. Inte för evigt dock, vet att vi cs igen..

Jag älskar dig!

Kommentarer:

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?

RSS 2.0