Jag har blivit jättesjuk. Megaförkyld, ont i halsen, febrig, huvudvärk och dessutom så värker det i hela kroppen. Kan det bli värre..? Antagligen inte. Jag skulle egentligen jobbat idag, men kunde inte eftersom Elliot fortfarande hade feber igårkväll. Och nu ringde bemanningen och undrade om jag kunde jobba ikväll istället, de hade visst pusslat om imorse. Men jag kan ju inte jobba när jag mår så här. Så jävla trist! Undrar just hur länge jag ska behöva va' sjuk. Jag måste ju jobba, men samtidigt e' det inte möjligt för tillfället. Hoppas verkligen att jag e' frisk nästa vecka, för jag ska jobba långdag på måndag, 13.30 - 21. Den får jag absolut inte missa!

Johan jobbar sin andra dag på kärnkraftverket idag. Det känns faktiskt lite läskigt att han jobbar så nära reaktorerna. Han har varit tvungen att sluta snusa, inne på kärnkraftsområdet får man nämligen inte lov att föra händerna upp till munnen. Man kan visst få strålning i sig då, men jag undrar om det stämmer. De går ju fan runt därinne utan ngn särskild utrustning, förutom hjälm då. Säkerheten ska visst oxå vara överdriven. Om de kommer på att ngn har en mobilkamera inne på området så tar de den och slår sönder. Schysst! De kanske inte har tänkt på att alla faktiskt inte e' terrorister som vill ta reda på den svenska kärnkraftens hemligheter. Då hade man nog hellre åkt till Ryssland eller nå't.

Jag kom på mig själv igår med att faktiskt tänka framåt, planera, våga drömma. Jag börjar inte gråta längre så fort jag blir påmind om min förlust, även om jag såklart känner ett litet hugg i bröstet ibland. Borde jag känna mig dum..? Går jag vidare för fort..? Nä, jag måste faktiskt fortsätta framåt, jag har inte tid att gräva ner mig längre. Min energi räcker inte till för sån't. Elida och Elliot, mammas juveler. Vad vore jag utan er..? Ni förgyller alltid mina dagar.

Nähä, nu har jag en date med snytpapper och varmt te. Vi får väl c om jag överlever dagen.