Jaha, då sitter jag här alldeles allena. Eller inte helt ensam, har ju sällskap av hårbollarna, svansviftarna och Holly. Men utan Johan. Att vara utan honom e' som att vara utan ena halvan av mitt hjärta. Fast jag vet att han kommer hem igen imorgon så känner jag av ett obehagligt tryck över bröstet. Att det ska va' så mkt svårare att andas utan honom. Jag e' en riktig mespropp.

Fyllde dagen med saker att göra, för att slippa tänka så mkt på den kommande kvällen. Kvällar e' alltid värst att va' ensamma på. Älskling körde vid 14, och då började jag städa. Har kommit på att jag jämt städar när jag e' ledsen, eller när jag grubblar. Det e' faktiskt en riktigt bra metod. Samtidigt som det renar min själ och mina tankar så blir hemmet rent och fint. Perfekt!

Eftermiddagen och kvällen har sprungit iväg. Vi åt spagetti och köttfärssås kl.17. Storasyster och storebror duschade efter maten, sen satt de bänkade framför tv:n kl.18 när Bolibompa började. Då passade jag på att bada lillasyster, och även hoppa in i duschen en snabbis själv. Så nu e' vi rena och fina allihop.

Kommer nog att spendera resten av kvällen framför tv:n, så jag hoppas verkligen att det finns nå't att c. Ser inte direkt fram emot att krypa ner i min stora säng, ensam, så det blir nog en lååång kväll/natt.

Stackars, stackars mig..