11 år av glädje och lycka.

I 11 år har jag haft äran att känna din kalla, blöta nos mot min kind. Jag har lyssnat på dina snarkningar. Jag har njutit av att c dig få de där galna uttrycket i ögonen, precis innan du störtade iväg och sprang flera varv runt huset. Du har vilat ditt huvud i mitt knä. Du nöjde dig aldrig med några klappar, utan klagade med tassen på mitt ben, "klappa mig mer!".

Det e' inte klokt vad du har förgyllt mitt liv, min älskade hund! Om det inte vore för alla tårar som droppar ner och riskerar att dränka mitt tangentbord, skulle jag fortsatt att skriva. Jag hade kunnat skriva om dig i en hel evighet. Jag fick inte ha dig i en evighet, men det va' verkligen en härlighet att få vara din matte.

Jag älskar dig.. för alltid..

Nu springer du runt på de gröna ängarna. Utan smärta. Min friska, krya vovve.

Fifiluring, du har rört vid någonting i min själ. Mitt hjärta kommer fortsätta att slå för dig i all evighet.

Vi ses igen..

Tack för allt du gav, för allt jag fick.

Fifi
f. 13/1 - 1996
d. 23/3 - 2009

Älskad och saknad
för evigt