Hade ingen rolig kväll på jobbet igår. Jag lullade runt i samhället, på väg till mina brukare. Helt plötsligt dyker det upp ett gäng på 5-6 killar bakom mig. De började hojta och ha sig "Helloooooo! What is the name girl..? Come here baby!". Jag blev livrädd, och fortsatte bara gå. De gick hack i häl och fortsatte skrika saker efter mig, samtidigt som några snackade med varandra på ett språk som jag inte förstod. DÅ kände jag mig riktigt otrygg! Första gången som jag inte kände mig säker på jobbet! Och kom nu inte och säg att det e' synd om stackarna, som inte känner till vårt samhälle osv. De hade INGEN som helst anledning att skrika efter mig och förfölja mig! När jag kom fram till det lägenhetshus jag skulle till, så sprang jag in. Stod sen och skakade i flera minuter, innan jag kunde gå in till brukaren. Så rädd va' jag! När jag sen skulle ut igen så va' jag jätterädd att de skulle stå utanför, eller tom inne i trapphuset. Och att gå hem ensam i mörkret va' ingen höjdare. Så tack för att mitt kvällsnöje e' förstört! Tack så mkt!

K-dala e' ett väldigt litet samhälle. Jag har aldrig varit rädd för att gå ut med vovvsarna en sen kväll tex. Visst finns det rötägg i alla kommuner, men detta e' ett ställe där man verkligen har känt sig trygg. Elida har gått hem från skolan själv, och även gått till kompisar själv. För några veckor sedan öppnade migrationsverket en flyktingförläggning här. Nästan 100 asylsökande placeras i lilla K-dala. Typ dubbelt så många som placeras inne i stan.

K-dala ligger 3 mil ifrån närmsta stad. Bussförbindelserna e' dåliga, och det finns inte så mkt att göra här. Två mataffärer har vi, men det e' ju oxå allt. I skolan går elever från årskurs 1-6, och det finns 3 avdelningar på dagiset.

Jag känner mig just nu otrygg på jobbet. Händelsen igårkväll va' ngt som jag aldrig trodde att jag skulle vara med om. Inte ens när vi fick veta att det skulle öpnnas en flyktingförläggning här, trodde jag att det skulle hända ngt sådant. Jag bryr mig inte om hur många som kommer skriva till mig att "Det va' nog bara en engångsföreteelse..", "Det blir bättre när de kommer in i vårt samhälle..", "Man ska inte dra alla över en kam..". Jag kan bara tänka tillbaka och känna efter hur mitt hjärta slog igårkväll, hur paniken sköljde över hela mitt inre, hur fingrarna fumlade efter överfallslarmet i väskan, hur dum jag kände mig som inte ens laddat kortet på mobilen, men man kan väl ringa SOS alarm iaf..?........ Man hinner tänka jävligt mkt i en pressad situation. Gick nog igenom halva mitt liv i tankarna, såg mina barn när jag blundade. Skitsamma om det bara va' killar som ville  skrämmas. Det ursäktar inte beteendet! INGEN har rätt att göra så.

Nu ska jag fixa lite här hemma, och ladda inför jobbet ikväll. Det känns i magen kan jag lova.